KatjaWallin

Jag ljög förut när jag skrev att jag var helt slut.
Det var jag inte, men nu är jag det tamejfan.

Liv vaknade och gallskrek runt halv tolv, helt tröstlös, bara skrek, hostade och spydde.
Efter en halvtimmes oavbrutet skrikande så fick jag ringa tobba som snällt stack iväg ifrån jobbet och körde oss till jouren i bäckefors. Liv var helt färdig och bara hängde och halvsov, jag var skakig, nervös och rädd.
Har som sagt aldrig sett henne såhär förut.

Visade sig att hon har fått öroninflammation och vi fick med oss penicillin och en sån där skojig spruta.
(Läs; INTE skojig!)
Fick ringa hit Amanda som fick hålla i Livs armar och ben, samtidigt som jag fick hålla i huvud och spruta ner detta äckliga rakt ner i halsen, smakar ren skit gör det också, starkt och blä!
Efter fyra gånger och fyra sprutor penicillin var hon helt slut.
Somnade direkt efter vällingen.

Nu ska jag passa på att sova, skulle tro att hon vaknar när alvedonen gått ur kroppen på henne.
Så jag tar med mig mitt kniv-i-mamma-hjärta och släpar mig till sängen.

Godmorgon.