Ställde klockan på 06.40 igår kväll, som vanligt. Simon ställer sin på 06.30 så att han får snoosa i ca 10 min.
När hans telefon ringer hinner jag inte ens vakna,  så snabb är han, han ställer om den till 06.50 för då måste han gå upp om han ska hinna äta frukost osv. Min ringer och jag bara stänger av den för jag är OUT. Simon ligger iaf kvar tills klockan är 07.05 och kramas. Gött för mig men stressigt för honom. Samma visa ganska ofta. Måste ju ge honom lite credit för att han ens kommer upp, själv hade jag somnat om för längesen med den snoosningen.

Efter lite krafsande och rasslande hör jag en röst, (varje morgon) - Älskling, lägg dig under täcket, nu tänder jag lampan. Den släcker han aldrig när han är färdig heller, men det är nog för att jag lovar honom varje kväll att jag  ska gå upp med honom :) Går iaf upp till slut, för nu är man ju typ vaken iaf. Måste ju få pussas lite innan han går. Och det är precis så att man hinner, för det är bara lite fix med håret och borsta tänderna. Sen måste han gå.
Dom här morgnarna är så himla mycket bättre om vi går upp i tid. Då hinner vi ju till och med äta frukost tillsammans. Men ändå är man som ett dökött när man väl ska gå upp. Men nu är det helg, så då får man ta igen det :)

Sen när han har gått, sitter jag på Facebook en stund, kollar lite på tv och väntar på att våra små kattungar ska leka av sig och bli trötta. När dom blivit det (tar oftast inte så lång tid) så går jag in och lägger mig i sängen och ropar på dom. Dom kommer som 2 små skott, jamandes, klättrar upp och lägger sig runt halsen på en, bokstavligen! Så sjukt gosiga är dom <3 Sen sover dom med en tills man går upp igen vilket jag gjorde 11.30 idag. Mycket sömn behöver man nu, det märker jag..

Har förresten fått lite besvär med att sova på kvällen, bebisen börjar ta plats här inne och det känns verkligen i svank och rygg m.m. Kan inte ligga ordentligt på sidan heller längre och på rygg kan jag inte somna! Så jag får ligga och vrida och vända på mig tills bebis har lagt sig på ett sätt som inte är obekvämt för mig om jag ligger på sidan, och det kan ta ett tag! Men men, så är det :) Får väl helt enkelt träna på att sova på rygg, blir ju ännu värre sen.

Jag börjar bli stor nu, jag ser ju mig och min mage dygnet runt så jag lägger inte märke till det lika mycket som andra, men som Pappa sa igår: Nu växer det allt på bra där inne. Gud vad rund du blivit i ansiktet, följande av Mariann: Jag ser allt dubbelhakan nu Katja. Tack Pappa, tack Mariann! Dubbelhakan har jag ju inte sett, tack för påminnelsen :) Äh, jag gillar att vara lite tjock. Har ju gått upp 12 kilo redan, så jag vet ju vad som väntar. Simon är så go hela dagarna och klämmer mig på fläsket, så honom stör det då definitivt inte. Det märks! Det är ju en stor sak, eftersom att det inte stör mig heller.

På Tisdag ska jag till Barnmorskan och vaccinera mig mot svininfluensan, dom rekommenderar detta. Så har inte mage att gå emot. Eftersom man vet så lite om saker och ting. Får helt enkelt tro på mig själv och att jag gör rätt för både mig och bebis. Hoppas jag inte får alltför kraftiga biverkningar bara. Risken för feber är ju ganska stor. Men den får iaf vänta tills kvällen eller helst nästa dag. För på eftermiddagen så ska jag klippa mig igen, mycket kortare än senast :) Och kanske färga håret i någon drastisk färg. Man måste ju absolut passa på att färga när man har kort hår, var lite dyrare och jobbigare när man typ behövde 3 flaskor varje gång :)

Nu sitter jag och äter lite Cornflakes och måste sluta skriva eftersom Snibben (kattpojken) vill vara med och helst ligga på tangentbordet när man grejar, och det förvånar mig inte om han kommer när något så att allt detta jag skrivit raderas, så hej hej!

Lite bilder slängs in nedan.

 

Magen i vecka 23, på måndag går vi in i vecka 25 :)       Snibben <3

 

Missy <3

    

Mys med Pappa Simon.                                              Snibbi <3